Dags att släppa KBT-benet

Den stora, randomiserade, placebokontrollerade studie som skulle bevisa att KBT och träning fungerar vid ME/CFS visade inga resultat utöver placebo. Åtminstone inte sedan författarna avslöjats med att ha blåst upp resultatet med 400 procent och fuskat på en massa andra sätt. Ändå vägrar Mats Reimer att ändra åsikt. Trots att han varken har forskningen eller patienternas erfarenheter på sin sida.

De läkare som har mycket investerat i den psykosociala eller biopsykosociala skolan vägrar fortfarande att erkänna att KBT och träning som behandling vid ME/CFS är död. Även när de konfronterats med den gigantiska implosion som var PACE-studien. Deras argument? Som Mats Reimer skrev i en kommentar till sin senaste blogg:

”Vad gäller KBT vid CFS kan man konstatera att andra forskargrupper startar nya studier, så forskarsamhället kan inte anses ha något konsensus i frågan.”

Hans argument är alltså att forskarna inte har släppt sitt ben. Nej, men detsamma gäller ju hans hatobjekt homeopati. Det forskas fortfarande på, men det tar inte Reimer som ett argument för att frågan om homeopati inte är avgjord. En studie på homeopatisk behandling av ME/CFS-sjuka visade liknande resultat som PACE-studien. Reimer kanske väntar på fortsatt forskning där också, innan han kan acceptera resultatet? Är man skeptiker så är man!

Att forskare fortsätter att forska betyder inte att frågan inte är avgjord. Att förutsätta att de forskare som har investerat hela sina karriärer, prestige och pengar i en behandling skulle ge upp den när de förstår att den inte fungerade är naivt. Självklart tar de chansen att fortsätta om de har möjlighet. Ingen vill väl erkänna att man har lagt halva sitt liv på ett misstag? Det gäller naturligtvis även Reimer själv, som trots överväldigande bevis vägrar att släppa sitt köttben. Att ME-patienter inte förstår sitt eget bästa och kämpar emot den vård som skulle kunna hjälpa dem, det blir ju så bra krönikor av det! Hur skulle det gå med hans trovärdighet om det visar sig att han har haft fel om ME/CFS? Vad har han mer fel om? Vilka andra studier har han inte läst ordentligt?

Att nya forskningsprojekt startar upp är inte heller särskilt märkligt. Finns det pengar, vilket det gör för den här typen av studier där man som PACE-författarna gjorde kan dra slutsatsen att patienter inte ska få sjukersättning, finns det villiga forskare. Money makes the world go round. Att dra slutsatser om evidens utifrån det blir mest fånigt. Om man inte råkar skriva i landets största medicinska tidning och vara många läkares enda källa till kunskap om ME/CFS. Då blir det direkt obehagligt.

Det är dags att släppa KBT-benet. Köttet är borta, bortgnagt av hundratals ivriga forskare. I märgen finns bara B12-brist.*

 

 

*Den enda studie som undersökt B12-nivån i likvor (ryggmärgsvätskan) på ME/CFS-sjuka visar att den är nedsatt där trots att den är normal i serum. Detta tros vara anledningen till att B12-behandling fungerar så väl vid ME/CFS.

Annonser

5 kommentarer Lägg till

  1. Nilla skriver:

    Tack för att du på ett mycket klokt sätt formulerar dig så att vi kan sprida rätt information.

  2. Anonym skriver:

    Hej,
    Jag har – förmodligen, väntar sedan länge på att få en diagnos – haft ME ca 15 år men först i höst börjat sätta mig in lite mer (med betoning på lite, orkar tyvärr inte läsa längre forskningsrapporter) i den forskning som finns. Tur att det finns såna som du och Mats Lindström som orkar, och gör det, samt för ut resultaten. Har själv dock läst en del kring PACE studien och med tanke på inte minst egen erfarenhet av att ha försökt ignorera kroppens signaler så känns detta upplägg spontant befängt men naturligtvis lockande ur många aspekter. Så lätt!! Nu hävdar säkert anhängarna att det är skillnad om det är ett omsorgsfullt utformat program, men hela idén ignorerar ju den – i mitt fall – tydliga kopplingen till ansträngningsutlöst försämring.
    Så jag är tacksam att du och andra fortsätter kämpa mot denna typ av rehabilitering. Och som det verkar ovilja att lyssna på patienternas egen kunskap och erfarenhet.
    Jag är utbildad kbt-terapeut och det finns visserligen metoder, exponeringsövninvgar, inom KBT och som PACE förmodligen är uppbyggt utifrån (vet inte exakt hur upplägget är) och som används vid olika former av fobier etc och som är verkningsfulla där. Men det är ett relativt begränsat område och KBT är så mycket mer än detta. Det handlar mycket om att hitta förhållningssätt till svåra livssituationer och om acceptans (detta för mig iaf just nu provocerande ord men där acceptans ju inte alls = uppgivenhet eller svaghet) och Mindfulness som metoder. Och själv skulle jag verkligen behöva just detta som komplement till andra metoder för att orka vidare.
    Synd om denna typ av KBT skulle behöva bli misstänkliggjord pga att KBT i annan form använts i minst sagt tveksamma sammanhang.
    Som jag hoppas du förstår är jag intealls ute efter att polemisera mot dig, tvärtom. Vill bara komplettera lite utifrån mina tankar. Kanske är det dock så att KBT som begrepp är så nedsolkat i detta sammanhang att det inte längre går att använda med förtroende?
    Seidit

  3. Anonym skriver:

    Skrev nyss ett långt inlägg ang KBT som terapeutisk metod och inser nu att jag visst borde ha läst alla dina blogginlägg först…. (blev nyss följare)
    du har ju tidigare tydligt diskuterat detta ser jag nu. Och argumenterat övertygande tycker jag. (Även om jag i brist på annat 😦 just nu som sagt gladeligen, eller nåt, skulle ta emot lite acceptans / förhållningssätt- terapi, om terapeuten nöjer sig med just det)
    Seidit

  4. JonnaCecilia skriver:

    Reblogga detta på FunkisHen och kommenterade:
    Rawr! Vilken (välförtjänt) smocka mot Reimer!

  5. mormor6 skriver:

    Citerar från en bokrecension jag läste idag:

    ”Det sägs att det är viktigt att lära av historien. Fan vet. 
    Säkert är i alla fall att många människor lär sig fel saker. Journalister drar meningslösa historiska paralleller. Politiker förbereder överspelade valkampanjer. Generaler rustar sig för gamla krig.
    De enda som lyckas göra någonting användbart av sina kunskaper är de människor som förändrar historiens gång genom att studera spelets regler och sedan bryta dem, effektivt och medvetet.”
    Artikeln handlar om helt annat, men jag tänkte på dig som skriver så fantastiska inlägg, du tillhör de som gör det sistnämnda i artikeln, nämligen att medvetet bryta mönster! Tack för det!
    Jag är också sjuk i ME och följer dina inlägg! Vi får vara listiga i det här ”slaget” om våra rättigheter!

    Länken till artikeln jag citerar :

    http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article23986723.ab

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s